16
« : 25.01.08 - klo:13.05 »
Jag bodde en tid i Sverige Ludvika som mycket ung. Blev vuxen där då jag fyllde 18 år.
Man kallade mig Finnkooling, andra kallade mig Finnpajsare. Hette också bara kooling.
Då man försökte sig på att gissa varifrån jag var, så var jag Dalmas. Kunde nämligen
den saknade bokstaven med det tjocka ld-ljudet.
När jag kom till finska armén var jag något av landsförrädare. Hade bott utomlands
i Sverige. Hade heller ingen respekt för överheten. Ansåg överheten mera som medhjälpare
och samarbetspartners.
Om man inte kan perfekt finska så har man ju ingen fullständig tillhörighet i Finland heller. Det liksom
kvittar om man betalar skatt till Helsingors, Moskva , Stockholm eller Bryssel.
Den svenska kommunityn eller forumet betjänar således alla svenskspråkiga över hela världen.
Då vi egentligen är så få bara 350000, är det ingen idé att ha landskamp Finland - Sverige beträffande Ubuntu.